Steintal har odling av en liten andel gröna druvor, men satsar nu fullt ut på pinot noir, eller spätburgunder som druvan kallas på plats. Hur går era tankar kring inriktningen i vingårdarna?

”Vi vill fokusera helt och hållet på pinot noir, som kan leverera riktigt bra frukt från vår region där vi har svalt klimat och mestadels en jordmån av röd sandsten. Även historiskt sett har druvan ett fäste i just Klingenberg. Den är även intressant för att den kan visa många uttryck, beroende på terroir och mikroklimat, och på så vis kan vi få viner i olika stilar. Det finns bara 280 hektar pinot noir i Franken och vi har 3,5 procent av denna yta i dag. Nu har vi omkring 11 hektar mark, vi har just kompletterat med två vingårdar vi inte kunde motstå. Kring 15 hektar vore väl optimalt för oss på sikt.”

Ni går mot strömmen i Franken med er riktning även i källaren. Hur ser filosofin ut?

”Vi vill skapa viner i en annan stil än den som oftast är måttstock för röda viner här. Vi går emot både de traditionella och moderna stilar som annars gäller och satsar på ett eget koncept för ett lättare uttryck. Vårt recept är att skörda innan druvorna är för mogna och hålla nere uttaget för koncentrationens och mineralitetens skull. Vi satsar på låg alkohol, fruktighet och fina tanniner, men samtidigt struktur. Mineraliteten är viktig och vi jobbar med fat på ett sätt som ger en inramning till vinet men ingen tydlig prägel. Vi använder oss av ek från trakten som har vuxit långsamt i vårt svala klimat och är förhållandevis tät.”

Begreppet reduktivitet dyker upp i vinsammanhang, även när det gäller Steintals viner. Att skydda vinet från syre under tillverkningen bevarar fruktigheten, men när flaskan öppnas kan den första doften vara speciell i ett tydligt reduktivt vin. Hur hänger det här ihop och hur resonerar ni?

”Vi gillar reduktivitet, i lagom portion. Med låg syrekontakt undviker vi oxidation och vi får ett renare, fruktigare vin. Benedikt gick långt åt det reduktiva hållet, vilket i praktiken innebär att vinet behöver luftas riktigt länge för att släppa det instängda och lite unkna draget som kan finnas i doften. För många konsumenter blir det här en tröskel. Vi har valt att öppna upp det hela lite och kör en mer avslappnad stil när vi hanterar vinet, det får helt enkelt lite mer syrekontakt under processen. Vi har även sänkt svavelhalten och kan hamna på en riktigt låg nivå totalt. Det klarar vi genom att ha helt friskt druvmaterial. Sammantaget får vi en mjukare produkt som känns fräschare även initialt, fortfarande med frisk fruktighet.”

Vad säger du generellt om utvecklingen på flaska och lagringsdugligheten för vinerna och vilken skillnad gör skruvkapsyl gentemot kork?

”Vinernas balans och struktur gör dem lagringsdugliga och det är intressant att låta exempelvis de vingårdsbetecknade flaskorna ligga lite extra, vi ser en tydlig utveckling över ett par-tre års tid. Viner med skruvkapsyl tenderar att få lite extra påverkan och utveckling initialt för att sedan hålla sig på viss nivå, medan viner på kork utvecklas mer över tid.”